Vi var förresten hjältar i helgen...

I helgen hände en fruktansvärd olycka!
...
Medan jag och Malin klädde på oss ytterkläderna för att fara ut och fota ännu en gång (bilder från första gången vi var ute finns i inlägget lite tidigare..:P) så hörde (och såg) Malins mamma och syster som var i köket att en hackspett flög in i fönstret!!:O
...
Vi skyndade ut för att se hur de var med den, och den här synen möttes vi av:
Hackspetten halvlåg alldeles stilla, men den andades...
...
Men efter en liten stund såg det värre ut:
Den lade ner huvudet på marken och stängde ögonen. Men den andades fortfarande.
...
Jag, Malin och Malins pappa var ute vid den och funderade på vad vi skulle göra. Den klarade sig uppenbarligen inte själv, så om vi skulle lämna den där skulle den frysa ihjäl (det var ganska kallt just den dagen..). Så vi hade två alternativ: "Hacka den" som Malins pappa sa, eller ta in den och se om den skulle bli bättre. Det första alternativet kändes inte direkt roligt, så vi (djurskötare och allt!:P) tänkte att vi skulle försöka rädda den.
...
Malin hämtade en transportbur att ha den i:
Den bara hängde slappt när Malin lyfte den, det verkade faktiskt inte lovande..:(
...
Sedan tog vi in transportburen i källaren (och så täckte vi över den med en bit tyg för att den inte skulle vara lika stressad):
Matilda ville också komma och hälsa på hackspetten!
...
Men det såg fortfarande inte lovande ut:
Så där låg den bara, alldeles stilla! (Obs, det är röda fjädrar man ser, inte blod!!)
...
Vi var ner och tittade på den några gånger på kvällen, och nu verkade den lite bättre!! Den satt upp lite halvt, och hade åtminstone inte brutit nacken eller något annat jätteallvarligt!:D
Vi gav också lite mat åt den.
...
Morgonen efter såg den ut så här:
Mycket bättre alltså!:) Haha, den var till och med ganska sur och hoppade runt och hackade och lät!:P
...
Mitt på dagen for hela familjen ut för att släppa ut den:
Haha, den var så sur så Mai fick "äran" att riskera sina fingrar när hon släppte ut den!
...
Nu var bara den stora frågan: skulle den kunna flyga eller hade den brutit något i vingarna när den krockade eller föll? Spänningen steg..
Men den flög glatt iväg, så vårt uppdrag hade lyckats!!:D
...
Det kan jag säga att var ett roligt ögonblick att se hur den flög iväg, vi som var nästan säkra på att den inte skulle klara sig när den verkade så dålig! Men bra djurskötare som vi är såg vi väl till att den fick bästa tänkbara vård..;) Eller så hade den bara tur som inte skadade sig värre!:P
...
Efter en stund kom den till och med tillbaka till huset (eller fågelbordet, om man ska vara exakt!) så det var ju sött. Bilder på det kommer senare.:)
...
Ha det bra, kramar Sara

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0