Fanny har hittat min (och Lottas) svaga punkt...

Fanny kom till mitt rum där jag satt framför datan. Hon ville fara ut på promenad, men jag hade inte riktigt lust att fara ut och gå i kylan, och då lät det ungefär så här:
.
Fanny: Sara, kommer du med ut och går en stund?
Sara: Nää, jag vet inte om jag riktigt sku orka... Kan du inte fråga Lotta istället..?
Fanny: Jaja..
(Fanny sprang upp och frågade Lotta, men hon fick tydligen ett nej där också, för hon kom ner igen.)
Fanny: Saaraa, Lotta ville inte komma med..!! Men kan du inte ta med kameran så far vi till stranden, så kan du fota där! Det finns kanske något fint att fota där!
Sara: Okej då...om du väntar en liten stund.. Datan måste ändå startas om nu..
Fanny: Jaa, sånt är jobbigt.. Kommer du nu?
Sara: Jaa, jag gör väl de.
.
Jag packade ner kameran i kameraväskan, klädde på mej och sedan gick vi med raska steg.
När vi kom fram till stranden började jag titta mej omkring efter vackra motiv, och då såg jag Lotta komma gående!!
.
Sara: Heej Lotta, jag visste inte att du skulle komma..?!
Fanny: Men Lotta, du sa ju att du inte ville komma med ut och gå!!
Lotta: Jaa, men du sa ju inte att ni skulle till stranden och fota! När jag hörde det måste jag ladda batteriet lite snabbt, och sedan skyndade jag efter er!
Sara: Haha, jaa, så kan det vara!
.
Efter det satte Lotta och jag oss ner i snön och fotade, och Fanny såg lite smått uttråkad ut under tiden!
Men vadå, det är ju roligt att fota, och om man nu har gått hela den långa vägen för att fota, så måste man väl göra det..;)
.
Eller..?xD
Ha det bra, kramar Sara
.
Ps, bilder kommer snart!;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0